Sverige anser att "det finns skäl" att se över EU-avtalet med den kubanska regimen
Nästan ett dussin lagstiftare från Latinamerika ber Europeiska unionen att sluta finansiera
till förtrycket på Kuba.
Diario de Cuba (översättning CDVida.org)
4 maj 2023

Johan Forsell

Sverige uttrycker sin oro över den "fortsatt negativa utvecklingen på Kuba och den kubanska regimens repressiva agerande" och säger att "det finns skäl som talar för en översyn av Europeiska unionens (EU) engagemangspolitik och avtalet mellan EU och Kuba och PDCA-avtalet (om politisk dialog- och samarbete med Havanna), inklusive EU:s bistånd till Kuba".

Detta skriver utrikeshandelsminister Johan Forssell i ett kort svar på en skrivelse från den svenske parlamentsledamoten Björn Söder som är bekymrad över detta.

Söder påpekar i sitt brev oegentligheter i EU-avtalet med den kubanska regeringen och finansieringen av regimen i Havanna, mitt under "upptrappning av polisförtryck på ön och ständiga kränkningar av mänskliga rättigheter".

Söder ifrågasätter att de medel som EU skickar används av regimen för att förtrycka oliktänkande och hålla befolkningen i fattigdom.

Dessutom nämner Söder Federation of Cuban Women (FMC) och National Association of Small Farmers (ANAP), organisationer som kontrolleras av Havanna som får EU-medel, men som attackerar aktivister och deltar i förtrycket av anti-regeringsprotester.

Parlamentsledamoten drar slutsatsen att PDCA inte har förbättrat människorättssituationen på Kuba och frågar om den svenska regeringen avser att vidta åtgärder för att garantera att EU upphäver avtalet och drar in ekonomiskt stöd till organisationer som kontrolleras av den kubanska regimen.

På detta svarar Johan Forssell: ”Man kan säga att PDCA-avtalet har tillämpats provisoriskt i drygt fem år och (svenska) regeringens bedömning är att det finns skäl att se över EU:s engagemangspolicy och PDCA-avtalet, bl.a. EU-stöd till Kuba".

Å andra sidan har lagstiftare från åtta latinamerikanska länder slagit sig samman för att fördöma ökningen av kränkningarna av kubanernas mänskliga rättigheter sedan den 11 juli 2021 (då de stora massdemonstrationerna ägde rum i Kuba) och de begär att avtalet om politiskt samarbete och dialog med Kuba, som för närvarande tillåter EU att finansiera 80 projekt för mer än 155 miljoner euro, revideras, så länge Castroregimen inte visar framsteg i frågan om mänskliga rättigheter.

Enligt en kommuniké från 'La Asamblea de la Resistencia Cubana' (kubansk NGO) som mottagits av DIARIO DE CUBA, anser deputerade Ricardo Godoy, från El Salvador; Elías Wessin Chávez, från Dominikanska republiken; Rubén Manzi, från Argentina; Elsa Capillera, från Uruguay; Elvia Yolanda Martínez Cosio, från Mexiko; Elias Jachero, från Ecuador; Francisco Eurico da Silva, från Brasilien; Rubén Balbuena, från Uruguay, och Gilberto Nascimento Silva, från Brasilien, "att eftersom diktaturen inte har vidtagit åtgärder för att minska förtrycket, utan tvärtom intensifierat det, har Europeiska unionen och de demokratiska länderna i Latinamerika ansvaret för att inte finansiera de repressiva organen och klientelistsystemet som håller det kubanska folket underkuvat”.

Organisationen, en koalition av exilkubanska och oppositionen på ön, upprepar också Sveriges uttalande och tackar deputerade i latinamerikanska demokratiska länder för att de visat solidaritet med det kubanska folket och ber EU "vidta avgörande åtgärder för att stoppa finansieringen av förtrycket" .