Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba 2016–2020
Regeringen
18 oktober 2016

1. Inriktning
Svenskt utvecklingssamarbete med Kuba inom ramen för denna strategi syftar till att stödja den pågående moderniseringen av landet och värna respekten för mänskliga rättigheter. Strategin ska gälla under perioden 2016–2020 och omfatta c.a. 90 miljoner kronor.

Sidas insatser inom ramen för strategin förväntas bidra till:

Stärkt demokrati och jämställdhet samt ökad respekt för mänskliga rättigheter
• Stärkt kapacitet i det civila samhället och ett mer gynnsamt samhällsklimat för det civila samhällets organisationer.
• Bidra till en hållbar samhällsutveckling i dess olika dimensioner.
• Värnande av och ökad kunskap om mänskliga rättigheter och jämställdhet, inklusive hbtq-rättigheter och rättsstatens principer
hos offentliga institutioner och det civila samhället.

Förbättrade möjligheter och verktyg för fattiga människor att kunna förbättra sina levnadsvillkor
• Bidra till förbättrade förutsättningar vad avser hållbar ekonomi och samhällsstyrning.

Landkontext
Efter beslut av partikongressen 2011 påbörjades en ekonomisk moderniseringsprocess i Kuba. Denna har hittills kännetecknats av
försiktighet och de positiva effekterna på den ekonomiska utvecklingen är än så länge begränsade. De flesta kubaner lever fortsatt under knappa förhållanden. Den ekonomiska moderniseringsprocessen har inte motsvarats av politiska reformer. Yttrande- och organisationsfriheten är fortsatt kringskuren. Det oberoende civilsamhället har dock i någon mån skapat sig större utrymme och informationsmonopolet har brutits i och med att allmänheten under senare år fått viss tillgång till internet. Under 2013 genomfördes ändringar i migrationslagstiftningen som ger ökade möjligheter för kubaner, inklusive oliktänkande, att resa ut ur landet och
återvända.

EU och Kuba inledde 2014 förhandlingar om ett avtal om samarbete och politisk dialog, vilka slutfördes i mars 2016. En särskild dialog om mänskliga rättigheter inleddes i juni 2015. I slutet av 2014 inledde USA och Kuba ett närmande och i juni 2015
återupprättades diplomatiska relationer mellan länderna. Den pågående processen mot en fullständig normalisering av förbindelserna beräknas ta lång tid. EU:s och USA:s öppningar gentemot Kuba väcker förhoppningar om ökade möjligheter för positiva förändringar i Kuba på sikt.

Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba inleddes 1969. Under 1990-talet inleddes s.k. systemöppnande samarbete. Efter en längre tid av begränsade bilaterala relationer mellan Sverige och Kuba har regeringen under 2015 tagit steg för att återupprätta förbindelserna på politisk nivå. En avsiktsförklaring mellan Sverige och Kuba om bilateralt samarbete och politisk dialog, som inkluderar en dialog om mänskliga rättigheter, undertecknades i december 2015. Avsiktsförklaringen utgör ramen för det bilaterala biståndsfinansierade utvecklingssamarbetet.

Verksamheten inom strategin utgör i stor utsträckning en fortsättning av det utvecklingssamarbete Sverige inledde med Kuba i mitten av 90-talet. Det finns därmed möjlighet att bygga vidare på tidigare samarbeten och erfarenheter.

3. Verksamhet

Verksamheten inom ramen för strategin ska inriktas på insatser som stödjer den pågående processen mot en modernisering av Kubas ekonomi och samhällsstyrning, inklusive ökad respekt för mänskliga rättigheter med huvudsaklig inriktning på kapacitetsutveckling, institutionssamarbete och erfarenhetsutbyte.

Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba ska ta sin utgångspunkt i och präglas av ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling. Rättighetsperspektivet innebär att de mänskliga rättigheterna och demokrati ska ses som grundläggande för utveckling. Ett sådant förhållningssätt innebär ett synliggörande av diskriminerade, exkluderade och marginaliserade individer och grupper före varje insats. Detta så att människor, oavsett kön, ålder funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion och andra trosuppfattningar, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ska kunna åtnjuta sina rättigheter. Fattiga människors perspektiv på utveckling innebär att fattiga kvinnors, mäns och barns situation, behov, förutsättningar och prioriteringar ska vara utgångspunkten för fattigdomsbekämpning och för främjandet av en rättvis och hållbar utveckling.

Det svenska utvecklingssamarbetet ska vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart liksom jämställt. Grundvalen för
utvecklingssamarbetet är en helhetssyn på människors och samhällens utmaningar, behov och förutsättningar. Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer ska förstås och hanteras i ett integrerat sammanhang. Jämställdhet, kvinnors och flickors egenmakt och rättigheter är ett mål i sig såväl som en förutsättning och ett medel för en hållbar global utveckling. Ett miljö- och klimatperspektiv, ett jämställdhetsperspektiv liksom ett konfliktperspektiv ska därför systematiskt integreras i det svenska utvecklingssamarbetet med Kuba.

Verksamhetens inriktning utgör utgångspunkt för val av samarbetspartner och samarbetsformer. Sida kan använda de samarbetspartner och samarbetsformer som mest effektivt bidrar till strategins genomförande. Utvecklingssamarbetet ska inriktas på att stärka organisationer inom det civila samhället. Samarbetet ska stärka medborgarnas kunskap om och förståelse för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, inklusive hbtq-rättigheter, och rättsstatens principer. Utvecklingssamarbetet bör även inriktas på stöd inom kulturens område i former som stödjer strategins övergripande mål.

Verksamheten ska inriktas på stöd till relevanta aktörer inom moderniseringsprocessen med fokus på bland annat, hållbar ekonomi,
statistik, miljö och klimat samt jämställdhet. Även andra områden inom samhällsstyrning samt forskningssamarbete kan ingå. Verksamhet som bidrar till förbättrad kapacitet och förutsättningar för fri och rättvis handel kan ingå.

Formerna för uppföljning framgår av regeringens riktlinjer för strategier. Samtliga insatser inom ramen för strategin ska följas löpande. Utvärderingar ska ses som en integrerad del i den löpande uppföljningen och genomföras vid behov. Olika metoder för resultatuppföljning ska användas, med såväl kvalitativ som kvantitativ resultatinformation. Det bör eftersträvas en balans mellan kortsiktiga och långsiktiga resultat i insatsportföljen som säkerställer att biståndet bidrar till en rättvis och
hållbar utveckling i Sveriges samarbetsländer.