Kubansk människorättsorganisation uppger att antalet politiska fångar har fördubblats. Av Juan O. Tamayo
Miami Herald
23 januari 2013
Översättning: Eva Belfrage
(Lista på 106 politiska fångar: KLICKA HÄR)

Det ökade antalet politiska fångar bekräftar än en gång att Kuba har flest åsiktsfångar på västra halvklotet och i större delen av världen.

Antalet fångar som hålls av politiska skäl i Kuba har fördubblats till 90 under de senaste 10 månaderna, trots att regimen tycks föredra att hålla dissidenterna under kontroll genom kortare fängslanden, rapporterade en människorättsorganisation i tisdags.

Omkring 30 av de nya fångarna är ledare och medlemmar av den Kubanska Patriotiska Unionen (UNPACU), en dissidentgrupp som har nått överraskande framgångar i de östra delarna av landet, sedan organisationen bildades i mitten av 2011.

Antalet fängslanden från UNPACU visar att polisen ”är beredd att använda all kraft för att förtrycka och stoppa UNPACU’s märkbara framgångar”, sa José Daniel Ferrer García över telefon från sitt hem i Palmarito de Cauto i östra Kuba.

Ferrer är en av de mer än 120 politiska fångar som frigavs 2010-2011 i en uppgörelse mellan Kubas ledare Raul Castro och kardinal Jaime Ortega. Ferrer hade då hållits fängslad sedan 2003 då han greps i en stor arresteringsvåg, den så kallade ”Svarta Våren”,  då 75 dissidenter fängslades.

Den Kubanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter och Nationell Försoning noterari sin rapport att antalet kubaner som dömts eller som väntar på rättegång för politiska brott har ökat från 45 i mars förra året till 90 i förra veckan.

Kommissionens ledare Elizardo Sánchez Santa Cruz skriver i rapporten att ökningen “än en gång  bekräftar att den Kubanska regimen ligger på första plats på västra halvklotet och i större delen av världen vad gäller antalet dömda till fängelse av politiska skäl.”

Antalet politiska fångar som frigetts under s k ”Temporärt tillstånd” – frigivningar som vanligtvis ges av hälsoskäl, men som kan tas tillbaka när som helst, sjönk från 18 till 16 därför att två av dem lämnade landet, enligt rapporten.

Men listan på de 90 politiska fångarna, som kommissionen upprättat, inkluderar inte alla fall, därför att regimen ofta fängslar dissidenter för kriminella brott och inte för politiska, enligt rapporten.

Kommissionen räknar in alla de fall som har dömts för politiska brott i Kubas Domstolsväsen för Nationell Säkerhet. Listan inkluderar därför också personer som har dömts för ”brott mot staten”, som t ex att stjäla båtar (CDV not: för att fly) och spioneri. Den inkluderar också dissidenter som fängslas under en vittomfattande anklagelse om ”möjlig kriminell social farlighet”

Sánchez noterar också att antalet politiska fångar har ökat trots att myndigheterna under de senaste åren tycks föredra att förfölja och avskräcka dissidenter genom kortare arresteringar, hellre än att ställa dem inför rätta och därmed dra till sig utländsk uppmärksamhet.
”Den totalitära regimen som i huvudsak ägnar sig åt att inskränka friheter, har trots den förändrade taktiken för sin repression, ändå sänt nya politiska fångar i fängelse,” skriver Sánchez.

Kuba har för närvarande mellan 60 000 till 65 000 fångar i 150 till 200 fängelser, arbetsläger och andra interneringsläger, sa Sánchez, och förhållandena är för det mesta ”grymma, omänskliga, förnedrande och ohälsosamma” och det blir bara värre.

”Det är en underjordisk värld som i Orwells böcker”, där den kubanska regimen inte tillåter något besök från Internationella Röda Korset eller ens oberoende kubanska observatörer.

Samtidigt rapporterar dissidenter från Sagua la Grande att polisen har arresterat flera regimkritiker och kastat (sprutat?) in någon typ av giftgas  i huset där dissidenterna var samlade  på tisdagen efter en konfrontation på måndagen.

Jorge Luis García Pérez, som kallas ”Antúnez”, rapporterar att de som arresterades tillhörde en grupp från den Centrala Oppositionskoalitionen som försökte genomföra en protestmarsch på måndagen, men tvingades tillbaka av polisen och civila regimanhängare (CDV not: som rekryteras, tränas och leds av den politiska polisen). Omkring kl 2-3 tisdag natt ”kastade (sprutade?) polisen in gas, en konstig vätska som vi inte vet vad det var” , i huset och dissidenterna fick kliande hudutslag, berättade han för "The Cuban Democratic Directory" i Miami.

_____________